kreativitet

ibland funderar jag över varför jag inte spelar gitarr längre
och inte fotograferar så ofta som jag vill

det har jag pratat om förr, det vet jag
men jag har kanske inte kommit fram till något tidigare
det har jag nog lite nu

en orsak till gitarrspelandet är nästan helt säkert något jag vetat men inte velat inse
jag är feg
det är så enkelt
jag är feg och självkritisk som jag inte är med nästan något annat
jag är så feg att jag inte ens ensam kan sitta med gitarren och ta mig själv seriöst när jag spelar, oftast
det känns liksom fånigt och dåligt hur jag än gör

detta är lite av ett fenomen för mig, då jag mycket sällan känner så med annat
det enda jag ibland känner så med är mitt fotograferande
det finns så mycket duktiga fotografer, och många med helt fantastiska idéer och kompositioner
men det är inte riktigt det heller
det är mest bara för mig själv jag liksom inte blir helt nöjd ofta
varför min "analog digitalism" - fotografera digitalt genom en analog - är så bra, där blir det liksom bara som det blir, bara jag har en tanke med det jag fotograferar

och mitt skrivande, det lilla jag sysslar med, lider inte av något som mitt gitarrspel gör, vilket också är märkligt

varför jag tar upp detta igen är för att en vän till mig beklagade sig över att jag inte spelade något instrument (vi känner inte varandra så bra än), varpå jag svarade att jag visst gör, eller har gjort. Han ville nämligen ha med mig i ett projekt han ska starta, och detta utan att ens veta att jag spelar. Det var ett bra tag sedan jag spelade i band, och jag är rädd att jag ska fega ur bara för att det blir med andra skitduktiga musiker, och jag som knappt kan spela längre. Men jag vill, jag vill otroligt mycket, nästan så det gör ont när jag tänker på det.
Spela gitarr igen, bli kreativ, skapa kaos

nog om det

kram