Femtiotvå

femtiotvå veckor
femtiotvå blogginlägg
femtiotvå miljoner tankar och känslor
ett år av kärlek, glädje, äventyr, mysiga små hemligheter, bus, ohämmad sång och ohämmat skratt, starka känslouttryck, mycket kaffe, umgänge, upptäckter, självinsikter, underbar musik, böcker som hållit min hand genom rymnden, dålig svengelska, återupptäckter, nya fina vänner på olika håll, tillbakahittande, fyrverkerier bakom ögonen

ett år av bra
nästan bara bra
nästan bara, faktiskt
om jag får bestämma

vilket jag får.

komvux är nästan tomt på folk nu, torsdagen före jul.
en vaktmästare och en SYV sitter och fikar tillsammans i caféterian med mig, svenska- och franskalärarinnan Eva gick förbi med något som såg ut som stora tapeter och ut gick alldeles nyss de sista Högskolan Online-studenterna efter deras fika.

jag sitter kvar
sitter kvar och funderar lite, ser mig omkring och andas in lite av allt som varit och allt som ska vara

ett bra år
ett bra år, tänker jag när jag låter det sista kaffet rinna ner i min hals
åttakronors kaffe som jag gav sex och femtio i kompis-och-snart-jul-pris för till den mysiga caféteriakvinnan/tjejen.

ett bra år, verkligen

----------------
Now playing: Animal Collective - Fireworks
via FoxyTunes

När blev dagböcker till för annat än ärlighet?

När blev bildkonst och fotograferande
ytligt och säljande?
När blev kärlek och närhet
häftigt och snyggt?
När blev personlighet
synonymt med musiksmak?
När blev poesi
samma sak som punchlines?
När blev tankar
viktigare än känslor?

när är det ok för mig att inte vilja vara med?

Vilda nakna brudar, sprit i stora mängder och jävligt mycket käftsmällar och knivslagsmål

...är raka motsatsen mot min fredagkväll
tack och lov

Nördkväll vid laptop hos Johan
med sojadryck i vaniljsmak, naturgodis och Little Big Adventure 2
mysigt folk på msn och bloggande

jag tänker inte klaga

Jag är för övrigt inne i någon slags science fiction-period just nu
avslutade nyligen Stiftelsetrilogin av Isaac Asimov (som inte bör förväxlas med vanlig rymdlitteratur, det är både psykologiskt och väldigt intressant skrivet), han som skrev den klockrena novellen som senare gjordes till den otroligt dåliga filmen I, Robot
Nu spelar jag Mass Effect på Xbox 360, vilket är ett otroligt bra science fictionspel med en handling utan like i spelvärlden
dessutom har jag påbörjat Ubik skriven av Philip K. Dick.
Vad är det med mig?
Varför science fiction just?

Jag tror det beror lite på verklighetsflykt
men samtidigt tror jag att det är tvärtom
Spelet låter mig göra mycket svåra val, i fråga om gott och ont, rädda person A eller person B. Det blir lite hjärnverksamhet och lite som att diskutera svåra dilemman med softa personer, fast utan att behöva ha personerna där (vilket innebär att jag inte behöver sakna alla softa personer jag saknar).
Böckerna tar upp teman som för mig är väldigt intressanta och tankvärda. Mer kan jag inte riktigt förklara.

Nåväl, jag kommer nog tillbaka ner på jorden snart (ursäkta pappa-humorn)

Dagens tips: http://theweightofmywords.blogg.se/
jag gillar det bara

Snart är året slut
fast först ska det hinnas med lite grejer

dels så är det jul snart
mycket snart, rent av
med julen kommer en hel del grejer
jag kan börja med att beta av min önskelista
denna lista består av två olika sektioner än så länge (jag tar sedan barnsben min önskelista på största allvar, även om sakerna i den ofta är orimligt dyra vilket jag naturligtvis är fullkomligt på det klara med. Jag kör stenhårt på Word i olika typsnitt och storlekar, färger och rubriker):

De obligatoriska ”på-tok-för-dyrt” sakerna (de måste stå med, tyvärr, det är lagstadgat)

• Nintendo Wii + Super Mario Galaxy
• Platt 26” LCD-TV
  

De lika viktiga men något billigare sakerna

• Call of Duty 4 (Xbox 360)
• boken Doppler av Erlend Loe
• Filmen Ran av Akira Kurosawa (Criterion Collection från Webhallen.se)
  eller
• Filmen Videodrome av David Cronenberg (Criterion Collection från Webhallen.se)

varför jag gör en önskelista är för att andra ska få en fingervisning, ifall de vill köpa mig något. Annars är egengjorda saker naturligtvis mycket mycket uppskattat (teckningar, pärlplattor, något stickat kanske?)

till jul kommer även min syster och min systerson ner och hälsar på
det ska så klart bli jätteskoj
verkligen
men det är samtidigt lite jobbigt
hon och jag har liksom inte haft en så nära kontakt de senaste kanske 7-8 åren och det är först det senaste året vi haft lite kontakt igen
hon ska vara här i nio dagar
N I O dagar
det blir nog skoj
också

Skolan är klar snart, och därmed är det flytt så snart det går
som tidigare nämnt

närmast ligger dock en tripp till Stockholm för att se reunionspelning med Breach och ha reunion-träff med gamla vänner från Sandviken, Tierp, Uppsala och Stockholm (det var i geografisk ordning uppifrån). Jag är sjukt peppad, det ska bli hur skoj som helst.

Nu ska jag återgå till livet och kanske lite kaffe
kramar och solsken

Nu så

Jag tänkte först skriva något lite poetiskt här
men stämningen och humöret hindrar det lite
jag menar inte att jag är på dåligt humör, bara inte på rätt humör

följande saker gör att jag inte kan skriva poetiskt nu:

1. jag behöver gå på toaletten. Det är inte roligt att höra, jag vet, men det är ett faktum. Man känner sig inte så poetisk då.
2. Jag lyssnar på fel musik. Det gör inte så bra då heller.
3. Det jag just nu gör är att kolla upp info om diverse tv-spel och tänker på de spel jag vill spela ikväll. Jag har att välja på onlinekrig med massa folk eller ett massivt sci-fi rollspel. Inget av de ger en varm och poetisk känsla, åtminstone inte på det viset.
4. Jag har tvätt som väntar på mig.
5. Ibland vill jag jag bara skriva vanligt. Även om det andra sättet också är jag och väldigt naturligt för mig, så är detta just nu mer jag.

Jag hade alltså inget specifikt att komma med nu.
Förutom att jag vill vara en av de gamla grekiska filosoferna.
Eller rent av en gammal antik gud.
En gigant, en titan. Med krans kring min hjässa och inget mer än ett skynke över axlarna.
Fast jag tror det handlar om att jag tycker om mytologier, och att jag vill vara en del av dem.

Irrelevant, vettigt inlägg kommer kanske senare
eller inte, vem vet

Tankar, förklaringar och planer, i ett helt vanligt inlägg för en gångs skull

Sitter och pluggar lite (se: Mycket) och insåg att jag inte skrivit ett normalt inlägg här på jättelänge.
Nu har jag i och för sig inte gjort mycket jag brukar göra den senaste tiden. Det har sina förklaringar, men dessa förklaringar blir överflödiga på fredag.
På fredag är jag nämligen, hur det än går/gått, färdig med komvux i Lidköping.

Och snart flyttar jag också.
Härifrån alltså, från stan. Första anhalt blir mest troligt Örebro.
Tanken är Uppsala 3½ år efter Örebro, för att slutföra mina jättehäftiga och peppade studier.
5½ år, minst, blir jag borta.
Minst.
Kommer ni sakna mig/oss?

Tänk va, vad saker går fort. Det känns som att det var igår jag flyttade hit.
Och vad fort planer ändras. Många hade nog räknat och hoppats med Göteborg.
Tanken har ju varit det vid olika tillfällen.
Vad fort saker händer, och ändras.
Det har hänt mycket de senaste åren.
Folk som kommit och gått.
Folk som bara gått.
Känslor, tankar, händelser.
Både bra och dåligt har hänt, och saker som är varken eller, eller både och.
Men det har varit övervägande en fin tid.

Nu låter det som att jag ska flytta imorgon, och det ska jag ju inte.
Men jag måste förbereda mig, annars blir flytten för snabbt inpå liksom.
När jag flyttade från Sandviken var jag redan borta i mina tankar, ett halvår innan. Det mest för att saker där inte kändes helt bra, och jag ville liksom bryta lite, börja om. Men nu vill jag inte det riktigt, jag trivs här och med folket jag träffat. Det finns många jag verkligen inte vill flytta ifrån, som jag liksom vill ta med mig.
Och som kommer vara med mig, i själen.

Tack och lov ligger inte Örebro omöjligt långt bort.


Nu måste jag återgå till mina studier. Om någon undrat vart jag tagit vägen kan jag sammanfatta det så här:

Tisdag, onsdag, (torsdag, studiedag, kan inte göra annat än plugga hemma) och SENAST fredag. Det är tiden jag har på mig att klara av ALLT i dessa kurser:

Databashantering
Information & Layout A
Information & Layout B
Programhantering

Till det kommer enstaka saker att göra i:

Svenska
Biologi
Fysik (som jag fått IG på varenda prov i)

För att göra det ännu roligare så får jag inte under några omständigheter missa något ämne, jag måste ha minst godkänt i alla dessa, annars blir det ytterligare en termin på komvux och inte högskolan.
Där har ni varför jag inte kan umgås förrän på fredag.

Men då jävlar

Sju rader, med kärlek

(ett) Sju rader, det är allt jag har på mig. Sju rader
(två) Sex rader nu. Jag ska få folk att älska på sex ynka rader.
(tre) Tiden rinner iväg, och jag vet inte om jag kan få er att älska mer på de rader jag har kvar...
(fyra) KRAMAS!! Snälla folket, gör nånting, vi kan väl bara vara fina mot varandra?! ÄLSKA!
(fem) Det kan vi väl...va? Ge mig din hand så provar vi. Vi ser vart det leder, våra händer ihop.
(sex) Nu är vi nästan framme, snart kan jag inte göra mer. Har jag lyckats? Ler ni mer nu? Snälla le
(sju) För tiden vi hade var fin, om än kort. En snöflinga, ett tänt ljus. Visst var det fint? Visst då?

Varför jag är bra

jag hänger inte med i alla coola band jag borde lyssna på och kunna namedroppa på häftiga releasepartys
inte heller kan jag något om medlemmarna i de lite mindre coola banden jag lyssnar på
jag lyssnar nämligen bara på musik, och känner den
inte studerar den

Jag är inte häftig, eller speciellt snygg
inte ful...men heller inte så jättesnygg
jag gillar mina kläder, men de hänger inte heller de med
hur gärna de än vill och försöker det
de inser nämligen att de kostar pengar
pengar jag hellre ser hamnar på något annat
än att dölja mitt utseende
för hur intesnygg jag än är
så är jag vacker

jag tar kort på folk och saker
på andra folk och saker än mig själv och mina saker
gärna folk jag inte sett förr
och saker jag vill se mer av
de korten tar jag för mig själv, för att jag mår bra av dem
och kanske för att någon annan ska må bra av dem
varför finns det så få bilder på mig?
för att jag redan vet hur jag ser ut

jag festar inte
eller jag festar, men inte på alkohol
jag väljer istället att visa vem jag är varje dag istället för på en sunkig krogtoalett klockan halv två på natten
älskar jag någon så gör jag det alla dagar
vill jag slåss, så vill jag det alla dagar
vilket jag inte vill

jag umgås inte med så jättemycket folk över huvud taget
mest för att jag väljer vilka jag umgås med
det låter kanske kallt och trist
men de jag umgås med tycker jag verkligen om
jag tycker om alla andra också
men vem gör jag en tjänst genom att tävla i hur många jag hinner träffa på en eftermiddag
mig?
dem?
dig?
jag umgås med just dig för att jag verkligen vill umgås med just dig, just då
det är väl bra?

Ibland gråter jag också
det har jag pratat om förr, så det tar jag inte upp igen
för folk får lätt för sig att gråt är lika med dåligt mående
och jag mår inte dåligt
jag gråter oftast för att det är skönt

Jag skriver inte så häftiga presentationer
ni får förlåta mig
det har att göra med det jag tidigare skrivit
jag är inte så häftig
däremot tycker jag om att kramas
så det gör jag ibland
vill ni strunta i att vara häftiga, snygga, hänga med och styra och ställa
kom och kramas istället
prova vet jag

ibland går jag och lägger mig också
som nu

Poesi och liv

Pratade precis med en vän som letar efter något att döpa sin blogg till, vilket fick mig att tänka att jag faktiskt inte uppdaterat min på iiihjättelänge (medvetet stavfel, för er som hört mig prata, läs det som det bör låta).

Och på tal om namn på bloggar så kom jag att tänka på mitt eget namn. Eller ja, inte mitt namn då (Peder), utan bloggens; this silence keeps me breathing
Många som skriver bloggar väljer att göra det antingen under sitt eget namn, alltså där bloggen helt sonika heter namnet. Andra väljer att skriva någon slags ordvits, det är väldigt vanligt. Ett tredje alternativ tycks vara att ta en låttitel, textrad, bokcitat eller liknande och göra det till sitt bloggnamn. Detta i sig är verkligen inget problem (jag har sällan problem med saker nu för tiden iofs), då det finns mycket fint och bra skrivet tidigare, och det finns många fantasifulla hjärnor att låna textrader av.

Jag förordar dock egenkomponerade saker, och gärna något man tänkt över lite. Eller snarare, något man KÄNNT över lite, för det är det en blogg är för mig; vad jag känner, lever och är. Jag skriver sällan här, men när jag gör det vet jag att jag befinner mig i en viss stämning, ett visst stadium, och då vill jag att namnet ska representera detta.

this silence keeps me breathing
eller i sin helhet:
this silence keeps me breathing this breathing keeps me silent

varje gång jag läser det så minns jag varför jag valde det, och hur det kom till.

en känsla av storhet, av tystnad och av en hel värld som lever
en tystnad som får varje andetag att bli ett eget liv
och ett andetag som gör mig tyst

det är svårt att förklara detta, den känsla jag så ofta får när jag...ja, när jag gör vissa saker.
Fotar, skriver, funderar, promenerar
jag stannar ibland upp bara för att andas
och vara tyst
även om inget runt omkring mig är tyst så är det endast mitt andetag jag hör
och mitt andetag är samtidigt tystnaden
när jag tänker på

this silence keeps me breathing

så fylls jag av hopp och underbara känslor
jag vill gå fram till vem som helst och ge personen en kram
jag vill lägga mig mot marken, vilken mark som helst, och känna att jag är en lika stor del av den som den är av mig
att vi hör ihop på något sätt
att vi är ett
och jag vill gråta lite över att jag inte gör mer än känner så

this silence keeps me breathing

det är tystnade, även om den är full av ljud, som får mig att andas
jag vill dela den tystnaden och det andetaget med precis alla
med precis allt
för vi är alla allt

Diskussioner i samtid

Sitter nu och pluggar biologi och lyssnar på Sigur Rós.
Kombinationen är rätt mysig faktiskt, i sängen med massa kuddar, en katt som ligger och tittar på mig och spinner, och jag hör liv och skratt från köket. Det ger på något sätt en frid och en ro att plugga, även om det "väsnas".

Denna helg har varit en rätt bra helg, vågar jag tro, även om jag känner att höst- och vinterdeppigheten så sakta börjar smyga in. Den gav sig uttryck på flera sätt innan helgen, men försvann märkligt nog i och med ett inköp jag gjorde. Eller märkligt är det kanske inte, men det känns fel att säga att en produkt gjorde mig glad i själen, men när det handlar om en musikspelare, vilket jag inte haft någon sedan i februari, som gör att jag äntligen kan lyssna på min musik i rusket så känner jag ingen skuld. Jag behöver verkligen musik har jag märkt, i alla fall just under höst och vinter. Saknad, på flera plan, och min förmåga att känna saker lite för stort ibland gör att jag varje vinter blir deppig på riktigt, men med musik så funkar det rätt bra.

För att inte vara diffus:
Min mamma som dog förra året
Min vän/nästanbror Christer som tog sitt liv för c:a två år sedan (om jag minns rätt)
Mina vänner i Tierp och de från Sandvikentiden
Det är dessa som utgör min saknad och till stor del påverkar mitt humör.

Nåväl, mp3 inhandlad och med det en pånyttfödd fantasi och energi i mitt skapande. Jag fotar igen, och har oftare tagit gitarren och satt mig och spelat nu de här dagarna, vilket bådar gott för mina kommande, lite hemliga, projekt jag har på gång.

Åter till plugget.
Hälsa på min vän Frida: http://fridafullrulle.blogspot.com/

----------------
Now playing: Sigur Rós - Ný batterí
via FoxyTunes

Eld

Firesky
Originally uploaded by thissilencekeepsmebreathing

Himlen kan vara rätt vacker när världen brinner

Så är det

Ibland gråter jag.

Kanske för att jag är ledsen. Eller så är jag glad, glädjetårar.
Men oftast gråter jag bara för att det är skönt.

I hjärtat liksom.

The Earth Is Not A Cold Dead Place

The Earth Is Not A Cold Dead Place

Jorden är inte en kall död plats.

Är det inte lite så man vill känna? Att världen vi lever i är en varm och bra plats? Och om det är så man känner, lurar man sig själv då? Eller om man känner att den visst är kall och död, att man inte vill vara med och leka…gör man rätt?

Granskande blickar som följer varje steg man tar, kanske i hopp om att man ska misslyckas. Eller lyckas, så man får klaga över det.

Haha, hon gjorde bort sig, såg ni? (det var inte jag…)

Ja det är väl klart att den där bratten ska ha dyra kläder på sig, fanskap. (jag vill också ha råd…)

Men oftast tittar folk faktiskt inte alls på varandra. Visst händer det att blickar möts, men de vänds lika snabbt bort. Vad glor han på, eller Hoppas hon inte såg att jag stirrade. Nej folk ser inte varandra, inte egentligen. Varför tror ni det finns skyltfönster överallt? För att folk hellre tittar där än på andra människor, i andra människors ögon, i skyltfönstren är det ju döda dockor som bär de kläder man tror att man behöver. Hör ni/vi hur det låter? Vi tittar hellre på döda ting än på levande. Om det inte är på tv, för där är vi trygga, där kan vi sitta och klaga och skratta, sörja och glädjas åt folk på behörigt avstånd. Där ingen kan se att du känner något.

Man kan nästan tro att det finns tv-apparater på marken också, för tittar inte folk i skyltfönster så är det nere i marken man har blicken. Vad är det man tittar på? Vad är det ni tittar på? Jag är här uppe, inte där nere. Här är jag, upp lite. Där är för övrigt även här uppe ni är också, så varför inte dela ”här uppe” med varandra? Vi går runt i ett folkhav av ensamma människor, en hel hjord med personer som tror att ingen ser dem. Och de har rätt, för samma människor vågar inte se andra människor. Ser ni inte sambandet? Titta på mig så tittar jag på dig.

Eller jag tittar på dig ändå, faktiskt.
I ögonen.
Och jag ler när jag gör det.

För är inte världen rätt fin och mysig ändå? Eller snarare, skulle den inte vara om folk bara såg på varandra och log? Skulle inte det räcka ganska långt? Kan inte en blick och ett leende, en känsla av att vi har något gemensamt, att vi är här tillsammans, kan inte det rädda världen? En sådan blick kan gå runt hela jorden, det tror jag på. Jag är så klart naiv och godtrogen, men det gör inget, för i min naivitet mår jag också rätt bra, och får andra som ser mig att må bra. Vem är det som vinner på att du, just precis du, är cynisk och kall? Vinner du på det? Verkligen? Från hjärtat?

Ett leende blir till ett annat leende
som blir till ett till leende
som leder till en glass i solen
som leder till en strandpromenad
som skapar ett till leende
som leder till att en ledsen person blir glad
som leder till ett till leende

som kan färdas hur långt som helst om vi vill det

det leendet kan rädda världen

Jorden är inte en kall död plats. Om vi vill det.

Tänk att det ska behövas en totalt rubbad sömn och, till följd av den, en osannolikt sné tankeverksamhet för att jag ska sätta mig och skriva lite.

Nu sitter jag, som ni kommer se längre ner, och lyssnar på Death Cab For Cutie. Jag ska erkänna att det är första gången jag hör den låten, eller den skivan för den delen. Det beror helt sonika på att jag får för mig att en skiva är skitbra och en annan inte, och sedan vägrar jag motbevisa mig själv.

Nej men va fan, det blir inget nu heller, jag är ledsen. Skulle jag fortsätta skulle folk börja tvivla på att jag är både nykterist och inte emo, så jag lägger ner nu.

----------------
Listening to: Death Cab for Cutie - Information Travels Faster
via FoxyTunes

Oj oj oj, nu var det länge sedan

Ja visst, alldeles för länge sedan jag skrev något här, eller någon annanstans också för den delen. Jag borde ju kunna ha en förklaring, men det närmaste jag kommer är att jag saknat inspiration. Vilket nästan är lögn, men jag har liksom inte haft ro att sitta och skriva saker. Vilket jag nästan inte har nu heller, men FUCK IT! som någon cool kille/tjej skulle sagt, jag skriver ändå.

Först och främst så närmar sig en flytt. Denna flytt tar mig och min sambo till dennes föräldrar för temporärt boende tills ännu en flytt går av stapeln, så att säga. Denna första flytt grundar sig i att vi nu bott i en stor lägenhet vi egentligen inte har råd med när båda gått på komvux och vågat vägrat lån, och därmed vill flytta dit nu till hösten för att spara pengar. Andra orsaken har med flytt nummer två att göra, nämligen att vi ämnar lämna denna mysiga ort för Uppsala till årsskiftet. Jag säger Uppsala, men menar snarast "den stad Carro kommer in på socionomprogrammet i", vilket vi båda hoppas blir Uppsala. Således kommer vi båda vara härifrån i minst fem år, är tanken, och då vill vi passa på att bo nära föräldrarna hennes och ta vara på tiden lite. Att vi dessutom bor billigare och blir lite mindre fattiga under tiden är ett fint plus.

En till sak har jag nog jag vill prata av mig lite om. Jag har nämligen fått någon slags panik över att jag inte sysslar med något kreativt längre. Om jag tappat inspiration, aldrig haft någon eller ens inte kan lära mig vet jag inte, men jag fotar nästan inget då jag endast har en kemisk kamera som jag inte har råd att framkalla foton till, jag gör ingen musik för att...ja, för att jag inte kan tror jag, och jag har kanske aldrig kunnat egentligen. Dessutom skriver jag inget längre, varken texter, noveller, dikter, rim-texter osv. Jättetråkigt, jag var väldigt aktiv förut, och jag vill tro att detta är något jag har en chans att få fram något bra och kul. Ändå gör jag det inte. Varför?

On a lighter note så försöker jag få min sambo övertygad om att en Playstation 3 inte bara är en bra idé, utan nästan ett måste att inhandla innan flytten, plugget och den fem år långa fattigdom inträffar. Hjälp mig övertyga henne!

Slut för nu

----------------
Listening to: Extended Famm - FYIRB (Remix)
via FoxyTunes

Jag vet inte..

Är jag den enda som tycker att detta är jobbigt att se?
http://www.collegehumor.com/video:1684828

Alltså, jag mår verkligen dåligt när jag ser det här...kvinnan som blir slagen ser ju ut att alldeles snart bryta ihop, och jag börjar nästan gråta när jag ser det här.
Usch, skitvärld med folk som slåss och folk som tycker om att se andra slåss. Skrattar man åt det här verkligen?

Jag vill så gärna

Ja, jag vill så gärna göra softa saker. Här är en av sakerna jag vill göra (skapa mysfilm alltså, inte titta på mysfilm, även om det också är trevligt)
http://www.youtube.com/watch?v=ENDjZR27j3c

Det här börjar bli drygt

Jag har fortfarande inte tid att ta denna blog på allvar, vilket stör mig lite. Inte heller någon annan form av kreativt skrivande får plats i mitt liv nu med allt plugg jag lyckats skjuta upp till nu.

Jag ber om ursäkt och ger er en lista istället, lite i väntan på något vettigare.

PERSONLIGT
1 vad heter du? Bengt Mats Peder Andersson
2. vad skulle du vilja heta ifall du själv fick välja? Hm, något lite "större", mer episkt och mäktigt. Peder liksom..
3. vilka andra namn tänkte dina förälrar ge dig? Har ingen aning, det var nog Peder all the way.
4. vilket stjärntecken är du? Tvillingarna
5. vilken årgång är du? 82
6. vart bor du? Lidköping för tillfället, om cirkus ett halvår bor jag dock mest troligt i Uppsala.
7. vart skulle du egentligen vilja bo om du fick välja? Tokyo, Paris, Barcelona, Uppsala, New York, Lidköping
8. vilken skola går du på och vilken linje? Komvux i Lidköping än så länge
10. vad vill du bli när du blir äldre? En soft bibliotekarie som är så där insatt, mysig, bra och nytänkande.

UTSEENDE
1. hur lång är du? 182
2. hårfärg och frisyr? Någon halvtrist emo/pop-frilla i enkel version, mörkblond.
3. ögonfärg? Bruuuna
4. mest nöjd med? Hm..min utstrålning, om det räknas som utseende? Annars ögonen
5. skostorlek? 42
6. har du några piercingar/tatueringar eller andra "kännetecken"? Piercingarna är borta, och kvar hänger en tatuering jag gillar och en jag inte gillar lika mycket

FAVORITER
1. film? Farväl Falkenberg och Sympathy For Mister Vengeance
2. låt? Just nu: Circle Takes the Square - A Crater To Cough in och Two Gallants - Waves of Grain
3. årstid? Sommar
4. mat och dryck? Grädd-pesto pasta och kaffe
5. djur? Katt
6. färg? Svart, eller grått
7. parfym? Nej men du, jag vet inte alls.
8. tv-program? I princip inget alls. SVT.
9. ämne i skolan? Hm. Historia kanske?
10. sysselsättning? Musikskapande, även om det sällan händer numer, trickande som jag fått för mig att börja med, skrivande som jag aldrig hinner och tv-spelande.

KLÄDER
1. vad använder du just nu för jacka? Fortfarande min vinterjacka, bara för att den är snygg och skön.
2. vad använder du just nu för skor? Ett par svarta skitsnygga Lacoste
3. favoritfärg på kläder? Svart och vitt, inte ihop utan var för sig
4. favoritmaterial på kläder? Trä?
5. vilka kläder skulle du vilja ha just nu? Såna jag har råd med skulle vara kul
6. favoritaffärer? Personen jag snott denna av, vilket jag inte minns vem det är längre, skriver "äh...keften" på varannat svar, vilket börjar gå mig på nerverna. Men Denims här i stan är favorit.
7. mycket köper du kläder för i månaden? Inget alls
8. favoritmärke? Såna där mina vänners band är med, det är alltid kul

DITT RUM
1. stort, litet eller mitt emellan? 73 kvm, en trea
2. vilken färg på tapeterna? Men vadfan, varför är alla såna här listor skrivna till folk som fortfarande bor hemma? MASSA FÄRGER, det är ju för fan olika rum.
3. vilka färger går rummet i i övrigt? Ok då, JUST DETTA RUM går i en snygg brun.
4. favoritmöbel i rummet och varför? Soffan
5. vad vill du ändra där inne? Inget alls. Lite sällskap och inget plugg skulle funka dock
6. vad har du där inne av följande:
a) tv? nej
b) video/dvd? nej
c) dator? ja
d) stereo? ja, en vinylspelare av modell begagnad
e) telefon? ja, min mobil
7. vad ser du om du tittar ut genom ditt fönster? En gräsmatta jag vill tricka på
8. vad gör du oftast i ditt rum? Pluggar och skriver, fixar bilder osv
9. vem förutom du brukar sova i din säng? "ähh... keften!" <-- där var det igen!! Men Carro sover i min säng, oftast tillsammans med mig. Dock är sängen inte i detta rum.
10. favoritpryl i rummet? Min dator, min gitarr och vinylspelaren.

SOCIALT
1. hur ofta festar du och vart brukar du gå? Väldigt sällan, då jag inte dricker och verkligen alla här i stan verkar tro att alkohol och krogen, gärna i form av en rejäl fylla, är veckans enda behållning
2. senaste konserten du var på? Blood Brothers i Stockholm.
3. pub/krog eller diskotek? Pub, inte krog, inte disco.
4. hur mycket, hur ofta och vad dricker du? Lagom, ofta och kaffe
5. tar du droger och i så fall vilka och i vilket syfte? Nej nej
6. vad är syftet för att du går ut? Det gör jag ju inte, som sagt. Antar man att alla gör det?
7. privata fester eller "ut"? Privata fester, lätt.
8. dansar du mycket? Haha, inte alls
9. när ska du festa nästa gång? Ingen aning.

BLANDAT
1. vad heter din morfar? Ingen aning
2. var har du i din
a) jackficka just nu? Hemnycklar, bilnycklar, diverse vuxenkort, en enkrona
b) skolväska just nu? skolväska....
c) handväska eller liknande just nu? tygpåse, och där ligger två skolböcker
3. vad är du beroende av? kärlek, mat, tv-spel och musik
4. vilket land kommer du i från? Sverige
5. vilken sorts lipsyl använder du? Inget alls
6. vad tror du på? Vadå tror på? Jag tror på det mitt förnuft säger mig. Bättre svar blir det inte på en dålig fråga.
7. vilken religion tillhör du? Ingen alls. Eller min egen. Eller alla?
8. vad köpte du senast? Massa mat och litelite chips
9. har du nåt husdjur? Nej

Ja

Det börjar ju faktiskt gå lite för långt...

http://www.aftonbladet.se/vss/noje/story/0,2789,1059451,00.html



Mer intressant blir det inte idag heller, jag pluggar för fullt och har inte tid med annat nu.
Mer kommer när det finns tid för det. Mest troligt imorgon.
Håll i hatten

Häxmästare och uttryck

Är inte häxmästare lite av ett fånigt ord?
Vem vill vara häxmästare liksom?
Det svenska språket är ganska kryddsvagt skulle jag vilja säga. Till och med engelsktalande måste ju tycka att ordet warlock är snäppet mer eftersträvansvärt än häxmästare. WARlock, liksom, det säger väl ändå det mesta.
Bara för referens, smaka på följande svenska ord: Trollkarl, magiker, häxmästare, svartkonstnär.
Jämför dessa med några engelska ord: Wizard, magician, warlock, sorcerer, conjurer.
Smaka på dem.
Vad vill man sedan vara, trollkarl eller wizard, svartkonstnär eller sorcerer?

Nu gled jag lite ifrån ämnet jag hade tänkt ta upp, nämligen det faktum att jag vill vara just någon form av - ja, jag använder nog det engelska ordet - warlock eller sorcerer. Och då menar jag inte den ganska populära varianten som porträtteras i exempelvis Buffy eller Förhäxad, de som väljer att använda kniv istället för feta besvärjelser, alltid jobbar i team med ändå lyckas sluta som en rökpuff alldeles alldeles för enkelt.
Nej, jag menar en riktig archmage, den klassiska fantasymagikern med den stora kåpan, han som har kontakter med både demoner och änglar, alver och människor, som har näst intill obegränsad makt och kraft, och som kan flytta hav bara genom en handvifftning - men väljer att samtidigt skapa ett oväder likt armageddon och samtidigt flyga, bara för effektens och viljan att visa sin makts skull.
Där är han jag vill vara, för tillfället.
Jag vet inte varför jag vill vara en sådan, det skulle ju faktiskt varken vara speciellt praktiskt i längden, eller speciellt sympatiskt. Men jag är lite av ett kontrollfreak, och jag tror att skulle vilja prova på att helt enkelt vara lite mer än människa för en stund. För någon som kan skapa ett universum i sin ena hand kan knappast kallas människa.

Nog om det, jag har lite svårt att få fram exakt hur jag menar, vad det är jag faktiskt känner. Och det är ganska stort, det jag känner, det är rätt påtagligt. Löjligt egentligen, jag vet, men ja, jag tänkte aldrig så som barn, och någon gång ska väl storhetsvansinnet komma antar jag.

Det andra jag tänkt att jag vill kunna, vilket jag själv inte anser är en speciellt orimlig tanke, är att jag skulle vilja kunna plocka ut en speciell stämning eller känsla, exempelvis den jag har precis nu, och få ner den antingen i skrift eller på duk. Kanske i musik? Verkligen handgripligen gå in i mig själv, ta fram känslan och forma den till en låt, tavla eller text/bok. Varför jag känner såhär beror nog till stor del på att jag inte känner att jag på något sätt kan förmedla hur jag känner. Där andra gör en låt och på så sätt visar sitt hjärta, sitter jag mest still och försöker förklarar till och med för mig själv.

Läs inlägget om Farväl Falkenberg så ser ni mitt problem lite tydligare.
Där har de skapat en film som exakt beskriver en av mina stämningar, i detalj.
Orättvist att det inte är jag själv som lyckas göra det.

Nu är det dock slutgnällt, nu ska Djingis Khan få sig en törn känner jag.
Han har bråkat nog

Detta börjar bli tjatigt

Snodde mig ännu en lista av Marty. Jag har lite trist, det blir lätt så då.
Denna handlar om att säga saker man alltid velat säga till folk men aldrig sagt.
Frågan är om det verkligen är så mycket jag inte sagt?
Eller, det är det nog, men finns det så mycket väsentligt?
Jo, det gör det nog också.
Very well, here goes:

INSTRUCTIONS: Write 15 statements, intended to 15 different people; good/bad things you’ve always wanted to tell them. Never tell which one is to whom.

1. Du sårar mig varje dag, utan att veta om det
2. Du har blivit någon jag verkligen inte längre vill träffa
3. Du är den bror jag önskar att jag haft
4. Du försvann alldeles för tidigt, och jag vet inte om jag klarar av det egentligen
5. Du också
6. Du tror att du måste må dåligt för att ha en identitet
7. Jag är den jag vill vara med dig
8. Du saknar mig mer än jag saknar dig
9. Jag saknar dig mer än du saknar mig
10. Du gör mig glad och får mig att skratta
11. Du tar dig tid, det uppskattar jag
12. Jag har egentligen aldrig tyckt om dig så värst mycket
13. Det finns stunder jag saknar dig otroligt mycket, och andra verkligen inte alls
14. Om du skulle sluta vara så negativ så skulle livet bli roligare att leva
15. Vi borde verkligen bo närmare varandra

Det var den listan
Nu är det studier som gäller, önska mig lycka till

Farväl Falkenberg

Ja
Vad kan man säga
liksom

Såg filmen Farväl Falkenberg igår, och jag skulle egentligen skrivit om den redan då, men det kanske är lika bra att jag väntade lite med det, sov på saken och lät känslorna lugna ner sig något.
Farväl Falkenberg gjorde nämligen något med mig som inget annat kreativt alster någonsin förr gjort. Det kommer bli lite svårt att förklara i ord, men jag ska försöka.
Detta inlägg är mer för att JAG ska förstå mig, inte för att ni ska göra det.
Jag vill klargöra det

När jag sitter och fixar med de bilder jag tagit, de jag också lägger upp, så hamnar jag alltid - och här finns inga undantag - i en speciell stämning.
Jag vill inte kalla stämningen deppig, för det är den inte, men den är...melankolisk? Saknad, lycka, glädje, sorg...minnen.
Minnen
Det är så jag känner, även om bilden i sig föreställer något som hände samma dag, så är det "minnen" jag känner.
På alla sätt man kan känna minnen
men det är mest melankolisk
och inte i ordets rätta bemärkelse, utan den mening den fått på senare tid
Jag sätter på någon musik jag för stunden känner för
oftast är det ex. Sigur Rós, Raein, Anemone, Explosions in the Sky, Mice Parade, Mogwai eller Godspeed You! Black Emperor
och så sitter jag och känner allt jag känner
det blir som att jag tar ut en del av mina känslor och skapar bilder av, som att fotona inte egentligen fanns innan jag klippte och fixade lite med färgerna

Farväl Falkenberg har...EXAKT denna känsla. Jag blev helt knäckt
aldrig har jag upplevt något som "kände" som jag
visst vet jag andra saker som får en i speciella stämningar, men just min stund med en bild är unik och något för mig stort. Samma sak hände med filmen. Det var som att de som gjort den kännt precis det jag känner när jag gör bilder.
Effekten blir att filmen inte känns som en film, utan en känsla
min känsla
filmen blev jag, och jag blev filmen
Och då ska tilläggas att jag inte ens berört vad som faktiskt HÄNDER i filmen, eller vilka som medverkar, hur de agerar osv.
det här är uteslutande känslan allt skapar.

Utöver det så är filmen gjord på exakt ett sådant vis som jag känner att jag lever ibland.
Den ger inblick i några människors liv, betraktar och ser detaljer
men det är inte bara väsentliga delar man ser, utan allt möjligt

den är egentligen meningslös
vilket är det vackraste av allt
den fyller ingen funktion eller ens strävar efter det
det är exakt så jag vill vara när jag fotar, eller skriver
eller bara är ute ibland
jag vill betrakta, se saker ingen annan lägger märke till
men inte för något högre syfte eller för egen vinning
utan bara för att göra det
för att det känns bra
för mig
handlingen i sig har inte mycket med mitt liv att göra, även om vissa aspekter har det
men det kanske är lite av vad jag vill ibland?
vem vet

Jag känner att jag spårar ur lite här, men det beror helt sonika på att jag inte...ja, jag har helt enkelt inte hittat orden jag söker för att beskriva det här, varken för mig eller någon annan
vilket inte gör något
det behövs inte

Det här är inte en film, det är känsla jag har, och ett potentiellt minne
inte ett minne som varit
bara ett minne
ser man tiden som en cirkel, så är det ett minne över hela cirkeln
så känner jag

och där har ni anledningen varför jag för första gången någonsin inte kan rekommendera den här till någon, eller ens vill.
Jag vill inte att någon mer än jag ska se den
jag vill inte dela det här, för ni skulle inte känna samma sak som jag för den
och det klarar jag inte riktigt av
och ser ni den, så vill jag inte höra ett ord om vad ni "tyckte"
det är för känsligt, för nära
som att kommentera mina innersta känslor
det får ni inte

Återigen, en lista

Jag vet, det är rätt trist med listor, men jag försöker smita från skoluppgifter, så NÅGOT måste jag få göra. Går jag ut har jag smitit för långt, gör jag inget alls så är det meningslöst. Så en lista får det bli.

10 Favoriter

Färg: grön
Mat: grädd-pesto pasta
Band: just nu, Botch
Film: just nu, Infernal Affairs
Bok: Erlend Loe - Doppler
Sport: basketboll
Årstid: vår och sommar
Veckodag: måndag och fredag
Glassmak: vanilj
Tid på dygnet: 6-9 på morgonen

9 Nuvarande
Humör: trött, plugg-opepp och tv-spelssugen
Smak: kaffe
Kläder: billiga byxor, band-tischa, band-hood och strumpor
Skrivbordsunderlägg: Menas bakgrundsbild? En bild från Quentin Tarantinos Grindhouse, en skitsnygg bild på den enda snygga cheerleadern jag sett
Nagel-färg: vanlig?
Tid: 21:56
Omgivning: dator, snygga väggar, målarbord, soffa, växt
Irritationsmoment: inget alls. Jo, att jag har dålig självdisciplin
Tankar: "tv-spel, mer kaffe, hur ska jag ha råd med något alls?"

8 Första
Bästisen: daddie, tror jag det stavas
Internet-nick: hm....minns inte. Säkert något coolt
Husdjuret: Ricky, en schäfer
Piercingen: en i ögonbrynet
Kärleken: som jag inte fick: Anna. Som jag fick: Karolina
Musiken: typ Roxette eller något dylikt
Bilen: en mitsubishi colt
Kyssen: Veronica

7 Senaste
Cigaretten: för runt...två och ett halvt år sedan? Innan jag klev på en buss från Hofors till Sandviken, runt 15:15
Maten: kebabtallrik
Drycken: kaffe
Bilturen: idag, från stan och hem
Kyssen: idag
Cd-skivan: jag lyssnade på? Refused - the Shape of Punk to Come. Köpte var nog samma skiva.
Teve-programmet: CSI igår

6 Har-du-någonsin
Varit kär i en kompis: ja, fast inte en bra eller nära kompis
Brutit mot lagen: varje dag, i princip
Blivit arresterad: ja, försök till stöld, känns lite fånigt
Nakenbadat: ja visst
Varit med på teve: nej, jag har dock tittat på tv
Kysst en främling: ja

5 nej tack
Kläder: läder
Mat: McDonalds och broccoli
Musik: Singel-listan, som koncept
Dryck: Sprit
Personlighetsdrag: dålig självdisciplin, återigen

4 Saker:
Du gjorde i går kväll: mm...jag åt popcorn och segade, pluggade och lyssnade på musik
Du kan höra just nu: Meleeh - Anil, något på tv:n i andra rummet, en datorfläkt och mitt fingersmattrande
Du inte kan leva utan: Musik, myskänsla, analyserande och kärlek
Du gör när du är uttråkad: analyserar, lyssnar på musik, myser och älskar

3 Människor
Som du kan berätta allt för: Karolina, min mor och mig själv
Som du hatar: Ingen alls
Som du tycker är snygga: Tjejen på min bakgrundsbild, Natalie Portman, två tjejer (jag vet, men ni får ta att jag lägger till en till) som är vänner och jag inte alls vet vad de heter, men de bor här i stan. Jag vågar påstå att det är bra många fler, men jag ville ta intressanta och annorlunda svar, spexig som jag är

2 Antingen-eller:
Svart eller vitt: nej
Varmt eller kallt: varmt

1 önskning: att jag alltid ska försöka bli en bättre människa

Så här är det

endless
Originally uploaded by thissilencekeepsmebreathing.

Så här är det
i mitt huvud allt som oftast
inte just nu
men oftast

Snodda frågor och lite tease

Ja
nu var det ett bra tag sedan jag skrev här igen, känns det som
och längre kommer det bli
jag har nämligen bara två saker att ta upp;
1. Jag har snott lite frågor som jag kommer placera svaren till lite längre ner. Det var länge sedan. Jag vet, det är inte speciellt nyskapande, men vem är det these days?
2. Jag har lite nya idéer till noveller, och de flesta rör sig kring Kenneth, mannen på fiket. Han ska få sig lite av ett eget liv.

Här är i alla fall frågorna, och svaren:


Vilken svordom använder du mest?
Marty, tjejen jag snott dessa frågor av, påtalade att hon använde ordet 'kuk' som svordom. Jag tar steget lite längre. Det är nämligen så att jag egentligen sällan svär över huvud taget. Så när jag väl blir så arg så kommer några rätt konstiga, och inte speciellt uttrycksfulla uttryck; 'Kuken i fittan!' är en klassiker, 'Analpenetration!' är en annan. Den sista har jag aldrig sagt, bara tänkt, vilket gör det hela lite märkligare.
Äger du en iPod?
Nej nej, jag visslar istället.
Vilken tid är din väckarklocka inställd på?
Ska man ställa den på något alltså?
Använder du flip-flop’s även när det är kallt ute?
Nej men fy fan, man får ju typ inte använda flip-flops alls.
Skulle du hellre ta bilden än vara med på bilden?
Jag tar nog hellre en bild, då jag nog anser att allt runt omkring är för mig lite intressantare än personen Peder som jag levt med de senaste 25 åren.
Vilken var den senaste filmen du såg?
Jag såg två filmer; V For Vendetta (igen) och Infernal Affairs. V For Vendetta har nog de flesta sett, och jag anser nog att det är en riktigt bra film. Det kan vara den lilla smygrebellen i mig som säger sitt, men jag har alltid gillat 1984-liknande storys.
Infernal Affairs är, för er som inte vet det, en hongkong-baserad film och är förlagan till The Departed. Mer säger jag inte, se den, den är bra.
Om du vann på lotto, vad är det första du skulle köpa?
En resa, få lite miljöombyte och vidga mina vyer. En resa och en kamera värd namnet.
Har någon någonsin kallat dig lat?
Någonsin? Folk har misstagit mitt namn för 'Slöfan'
Tar du någonsin medicin för att hjälpa dig somna snabbare?
Nej, jag dricker snarare kaffe innan jag somnar
Vilken CD ligger i din CD-spelare just nu?
Hm, det såg ut att vara Refused - The Shape of Punk to Come
Föredrar du vanlig eller chokladmjölk?
Vanlig.
Har någon berättat en hemlighet för dig den här veckan?
Nej, inget som jag var medveten om var en hemlighet i alla fall. Var det det så är det nog fortfarande det, jag vet inget alls.
När var senast någon stötte på dig?
Har ingen aning, jag märker inte sånt.
Vad åt du till middag?
Igår åt jag ärtsoppa, så kul var jag
Använder du huvtröjor?
Varannan dag, då jag bara har en huvtröja och en kofta.
Kan du vissla?
Jo, det tror jag
Har du någonsin deltagit i en demonstration?
Ja, en kortis i Uppsala
Vilken är din favoritåkattraktion på ett nöjesfält?
Typ inget, jag är inget fan av sådant, tyvärr.
Tror du folk pratar bakom ryggen om dig?
Säkerligen, men det är inget jag vet något om
Tittade du på tecknat när du var liten?
Ja men så klart, det gör jag fortfarande, i andra former
Är du blyg inför det motsatta könet?
Nej, snarare tvärtom
Vilken film kan du alla replikerna till?
Ingen, vad jag vet. Yrrol ligger nära till hands, men vem skryter om det liksom?
Äger du några band T-shirts?
ja, tre Blood Brothers (som f.ö. har snyggaste tryckdesignen någonsin), en Aerial, en Medvilia, en Anemone och en Grizzly Twister. Det var nog allt.
När flög du senast?
till Prag, förra sommaren
Läser du för skojs skull?
Jag läser av följande anledningar: Verklighetsflykt, verklighetsförankring, nöje, för att främja min filosofiska sida, för att jag älskar berättelser och människor
Pratar du några andra språk?
Engelska, men det räknas ju knappast
Har du gråtit offentligt?
Naturligtvis
Har du en stationär dator eller en laptop?
En laptop
Vilka gör du, önskningar eller planer?
Önskningar, planer är lite trist och kalkylerande
Försöker du alltid lära dig nya saker?
Jag lär mig alltid nya saker, jag försöker nämligen vara öppen för allt hela tiden. Det är både bra och dåligt, men mest bra.
Vill du just nu ha några tatueringar eller piercingar?
Ja, jag har lite tatueringar jag vill göra, men de kommer aldrig bli av p.g.a. brist på motivation att lägga så mycket pengar på det.
Tycker du att killen borde bjuda på första dejten?
Jag tycker nog att folk borde bjuda mer över huvud taget, det är lite för "alla ska klara sig själv" nu. Det gäller oavsett kön. Var lite snälla för fan
Kan du kasta macka?
Ja då, inte speciellt bra dock.
Har du någonsin varit på Jamaica?
Nej
Vad har du med dig in på bion?
Ett sinne som INTE sett trailers, läst recensioner osv
Vem är din favoritlärare?
Min historialärare som jag inte minns namnet på
Skulle du någonsin dejta någon med väldigt mycket tatueringar?
Ja, det skulle jag nog. Det kan vara lite hett
Gillar du att flyga flygplan?
Mjo då, kanske det?
Vilket personlighetsdrag är ett måste hos en partner?
En energi, en glöd för något, en strävan att vara bra som människa.
När sov du senast på golvet?
Minns faktiskt inte, det var nog ett bra tag sedan
Gillar du din boendesituation?
Ja, absolut, väldigt mycket. Det är dock lite trist att inte bo närmare stan, så att säga. Jag vill ju dessutom bo på en större ort, men det funkar jättebra
Hur många timmar måste du sova för att kunna fungera?
6-7 timmar tror jag
Äter du frukost dagligen?
Absolut, jag älskar frukost
Är dina dagar fullbokade och stressiga?
Senaste tiden har de varit det, men inte vanligtvis. Jag orkar inte med stress och bokningar
Brukar du hamna i trubbel för att prata på lektionerna?
Jag har knappt lektioner, och de jag har har jag sällan någon kul att prata med. Eller jo, men jag är för panikslagen att jag inte pluggat inför lektionen för att kunna tänka på annat.
Vilken är din favoritfrukt?
Banan och clementin
Bryr du dig om antalet kalorier i det du köper?
Nej
Hur gammal blir du nästa födelsedag?
25 år gammal. Vad händer då? Börjar livet eller slutar det?
Är du petig när det kommer till stavning och grammatik?
Ja, oftast är jag det, men jag följer mina egna regler så folk har lite svårt att anpassa sig
Tror du på liv på andra planeter?
Ja, det gör jag. Eller vadå, tror liksom, konstigt vore väl annars. Tro på liv utanför jorden är ju som att prata om en gud.
Vem var den sista personen som gjorde dig arg?
Linus tror jag, fast jag vet inte
Tror du att Gud är man eller kvinna?
Jag tror inte gud är alls. Uppmärksamma mitt medvetna val att skriva gud med liten begynnelsebokstav
Vad var det sista du åt?
Jag har inte dött än, så det sista har inte varit än.
Kommer du bäst överrens med personer av samma kön eller motsatta?
Motsatt kön, oftast.
Hur valde dina föräldrar ditt namn?
Peder. Efter en fotbollsdomare i Stockholm de kände, och de råkade gilla namnet.
Gillar du senap?
Absolut
Vad säger du till dig själv när allt känns svårt?
Att allt ändå ordnar sig, till slut.
Skulle du någonsin hoppa fallskärm?
Gärna
Sover du på sida, mage eller rygg?
På mage eller i fosterställning. Jag är lite förutsägbar sådär
Vilken karaktär från en film påminner mest om dig själv?
Det finns så många jag VILL säga, men inte kan vara ärlig om jag gör. Jag kommer inte på en enda faktiskt. Någon flummig och slö filosof, jag låter er själva komma på en åt mig.
Har du någonsin köpt något från eBay?
Nej, jag 'köper' saker på ThePirateBay istället
Tycker du om att krama folk?
Jag kramar jättegärna alla
Skulle du säga att du är trendig?
Jag vet inte ens vad trendig är, eller vad det betyder just nu.
Om någon som du inte var intresserad av att dejta bjöd dig på en dejt, hur skulle du reagera?
Jag skulle tacka nej, så klart.
Vilken är din favoritkaraktär i Star Wars?
Lord Vader, jag gillar folk som inte är bara svarta eller vita
Stör det dig om någon säger att dom ska ringa men inte gör det?
Ja, det gör nog det.
Vilka böcker har fått dig att gråta?
Jag gråter inte öppet av böcker, men jag kan nog gråta inombords. Fast det har hittills inte hänt.
Tycker du att du är attraktiv?
Jag tycker att det funkar. Det blir mitt svar
Vad är du allergisk mot?
Inget, vad jag vet.
Får du dåligt samvete efter att du ätit kött?
Ja, det får jag nog, lite grann. Jag tror inte att jag egentligen behöver äta kött. Det är lite som att medvetet inte ens försöka källsortera; Det är lite enklare att strunta i, men inte speciellt jobbigt att göra.
Om du var född av motsatt kön, vad hade du hetat?
Jag har ingen aning. Min syster heter AnnaCarin, och min bror heter Claes. Jag vet inte vad det innebär för mig som flicka

en enkel liten novell

jag har varit lite kreativ för en gångs skull
för första gången på kanske två år har jag skrivit annat än meningslöst dravvel

vilket i och för sig en novell också är, men det är lite roligare dravvel i alla fall

här är den vilket fall: http://thissilencekeepsmebreathing.net/kenneth.doc

Dag 2 på komvux

Har nu skrivit en fyra sidor lång novell och jag känner mig rätt nöjd. Kenneth handlar det om, det är allt jag säger.

Sitter alltså återigen på komvux.
Killen med ansiktsuttrycket är här idag igen, det är lite kul. Jag gillar detaljer med folk, oavsett om de är roliga, fula, snygga, söta, spexiga eller vad det kan vara. Allt som gör en människa till mer än bara en anonym kropp.

För övrigt så är det en asiatisk tjej jag fastnat lite för. Inte på det sättet så klart, men hon ser intressant ut, rätt söt (kan vara bara jag som tycker, vilket också känns lite bra) och hon påminner om någon jag sett i någon film. Battle Royale kanske? Jag vet inte, men hon har ett bekant utseende, mer än bara som asiat.
Jag tycker mig se att hon ser japansk ut, men vad vet en obevandrad västerlänning som jag egentligen? Hon har hur som helst väldigt softa kläder, rätt speciella och skitsnygga. Jag borde se om hon pratar svenska (det är inte säkert, jag har sett henne plugga Svenska för Invandrare, sfi, så hon kanske inte är så bra på det), och säga att hon ser soft ut. Bara så där.

I övrigt är det franska som gäller snart, vilket jag inte alls är så sugen på. Det kan vara så att jag börjat avsky det språket. I alla fall tisdagar och torsdagar.

Nu ska jag plugga lite

--
Del 2.

Har inte hunnit plugga än (skrev det första för kanske tio minuter sedan). Dricker återigen kaffe och betraktar folk.
Det visar sig att flertalet av de människor jag tittar på följer ett mönster: De tittar på varandra, antingen i ögonen eller på munnen, medan de lyssnar när den andra personen pratar, men så fort det är deras tur så vänder de bort blicken, tittar ut i tomma intet eller kanske ut genom ett fönster. Varför gör de det?

Ja får lite känslan att det är det här muntlig-presentation-syndromet: Man måste hålla händerna sysselsatta med något, oavsett vad det är. En penna, ett papper, fingra på andra handen osv. Det kanske är så att det är jobbigt att titta på någon medans man pratar så man fokuserar så hårt på att titta på något annat.

Eller så måste de tänka medan de pratar hela tiden, vilket också känns tragiskt. Är det man säger verkligen värt något om man inte för en sekund kan se den andra i ögonen och säga det?

trist
nu ska jag nog dock plugga lite. Återigen.

Återigen

Nu var det ett tag sedan jag skrev sist. Har haft mycket att göra.
Fullt upp rent av.
Det har jag visserligen fortfarande, men jag låter mig ta lite tid åt att skriva ner mina reflektioner och tankar en stund, och inte bara rada upp vad Genghis Khan tog sig för.
SÅ intressant är han inte.

Just nu sitter jag på komvux, i cafeterian, och skriver, dricker kaffe och tittar på relativt anonyma människor.
Det är just nu sex personer i mitt synfält. Den enda jag egentligen lägger märke till är en kille (jag vill kalla honom karl, då han säkerligen är äldre än mig, men han ser ut som en liten kille i ansiktet) jag fastnat med blicken på.
Han är inte mer speciell än i ett globalt, alla-är-unika-sammanhang, men han ser rätt rolig ut. Hans ansikts uttryck alltså konstant en blandning av att äta något surt, att kisa med ögonen för blåst och att lyfta på ögonbrynen. Så ser han ut hela tiden, förutom att han då tittar så klart. Men han ser hela tiden förvånad och liksom i blåst ut. Det ser hur kul ut som helst, och jag började nästan skratta högt när jag upptäckte det.

Detta är så klart inget elakt menat, han är ju inte ful på något sätt. Han är kanske inte snygg heller, men det hör inte hit. Han ser bara väldigt rolig ut.

En annan sådan person klev innanför skolans dörrar igår eftermiddag innan jag skulle gå härifrån.
Hon kliver in och ser ut att precis när hon öppnat dörren helt glömt bort vart hon var eller vad hon kan tänkas ha haft för mål med att vara där hon nu befann sig. Utöver mig var det tomt i cafeterian, och hon tittar liksom nästan förbi mig, bara lite hastigt, innan hon fortsätter se helt vilsen och förvånad ut, går långsamt in i skolan, medan hon tittar runt sig lite försiktigt.
Jag ville gå fram och fråga om hon behövde hjälp, men jag lät henne leva i sin värld ett tag till.

Vill inte störa ordningen, vara lite mer som en dokumentärfilmare än aktör.


Nu ska jag återgå till studierna, det kan hända att jag uppdaterar igen senare.

Nördigt

Sitter nu med tösen i vardagsrummet, med varsin laptop i knät. Här sitter vi alltså och nördar. Tänk om folk såg oss, de skulle tro att vi inte hade ett speciellt roligt förhållande.
Det har vi.
Det är något speciellt att kunna sitta så här och fortfarande trivas, att sitta så här och liksom bara vara. Vi pratar så klart också, men det är inte det som är det väsentliga här, utan det faktum att vi inte absolut måste det. Vi måste inte konversera eller ens egentligen umgås...för att umgås.

Detta är trevligt
men nu vill jag dock ta bilen och handla lite, vilket garanterat kommer mötas av protester.
Jag ska lyckas

Förresten

jag glömde nämna det
jag har tagit körkort idag

var och fikade på ett ställe här i stan där de känner igen oss rätt bra
så kommer en av tjejerna som jobbar där, Angelica, till mig med en chokladboll på ett fat med serpentiner och säger "grattis till körkortet.." med ett sött leende och går därifrån.

Det var nästan bäst idag

Nykterist

Vad är motsatsen?
Till nykterist alltså, vad är motsatsen?
Finns det ett ord ens?
Antingen så dricker man, eller så är man nykterist.
Lite konstigt, är det inte?

Jag tycker nämligen att avsaknaden av ord för att vara en alkoholdrickare (för det är inte det vedertagna begreppet, även om jag nu slängde till med det. Inte är alkohol-konsument heller ett bra ord, då det inte talar om att man dricker alkohol, utan konsumerar, alltså köper.) känns lite skrämmande och dåligt.

Så här tänker jag:
När det bara finns ett ord, eller ett uttryck, för att inte dricka, så känns det direkt som att det är lite onormalt. Som att drickande är norm, och är man inte norm så måste man vara nykterist.
Faktum är ju att det faktiskt dricks mer än inte i detta land, och tror jag, i världen.
Så för att kunna sätta en stämpel på de få som inte gör det så kommer man på ordet nykterist.
Dricker man FÖR mycket å andra sidan, då är man alkoholist. Men vad heter det då om man dricker "normalt" som det nu heter?
Då jag känner att jag inte vill vara med på detta, och inte tycker att alkoholintag bör vara norm, så vill jag komma på ett ord för detta, för att kunna säga "jahaa, du dricker du? Du är alltså en ... ?", som kontrar det allt för vanliga "Aah, du dricker inte? Du är nykterist?", vilket ofta följs av "varför dricker du inte?".

Ordet jag kommer ta fram (för jag har inte kommit på det än) ska liksom bara vara av kategorisk innebörd, för att kunna kontra och ta tillbaka lite mark från "nykteristerna".

mitt val att använda "nykteristerna" istället för nykteristerna, beror helt sonika på att jag inte heller tycker att man som icke-alkoholintagare automatiskt är nykterist.
Nykterist för mig är att aktivt välja bort alkohol av någon anledning, att man tar någon slags ställning. Att inte dricka det för att det inte är gott gör en inte till nykterist, utan helt enkelt bara till en som inte dricker alkohol. Som att man inte dricker Oboy'.
Lite på samma sätt ser jag även vegetarianismen, det måste vara ett medvetet val och ett ställningstagande, annars äter man bara inte kött.

Är ni med mig?
Ska verkligen supande och alkohol få vara norm, och nykterism något märkligt och ovanligt?

Nej, nog med gnällande från min sida.
Jag är egentligen både glad och spexig, ni skulle se mig

Varm dag och kallt kaffe

Ja
åh, ja
solen skiner ju faktiskt nu
äntligen
det var på tiden känner jag, kanske till och med lite sent rent av?
men
nu är den trots allt här, det tackar vi för
tack
bort med vinterångest och nedstämdhet, fram med glädje, is-/mjukglass och att bli förälskad i alla igen

Det är för övrigt lite bortglömt och "fel" tror jag, det är uppfattningen jag fått. Jag blir liksom alltid kär i folk lite då och då, bara sådär för en sekund eller två, bara för att livet är vackert. Det spelar ingen roll egentligen om det är en kille eller tjej, eller rent av ett par (fast ska sanningen fram så är det nog oftast tjejer), jag blir bara lite förälskad i livet och det vackra med alla och allt.

Nu skiner som sagt solen
och då kommer sånt här extra starkt och fort
det ska bli kul att gå ut och le mot folk, och känna den där värmen man alltid känner när allt bara är harmoni
och man glömmer bort allt jobbigt och tungt

Är inte livet, egentligen, rätt vackert och fint?

För att vara lite mindre flummig och något realistisk
rent av ta ned mig själv på jorden, if you will
så är mitt kaffe kallt nu.
Det är inget större nederlag, det finns nog mer att hämta, men det är ändock ett faktum och innebär att inte ALLT är toppen idag

jag vet, det var lamt, men jag måste klämma in något för att inte spricka och kyssa datorn
jag tror bestämt att jag ska tvinga Carro att gå hand i hand med mig ner på stan, kanske ska vi vissla?
ja
vissla ska vi

Någon som har lust att följa med mig till kanske Göteborg, eller Malmö, och fota någon dag? Fotografera och dokumentera, människor och mänskliga kontakter, närhet och distans, kärlek och ilska, allt som råkar finnas där för tillfället.
Det skulle vara kul.

Nu, kaffe och sällskap

Bara för att jag är på bra humör så ska jag skapa en sån där lista som alla har, med skillnaden att min är skapad på fri hand, och alltså inte ctrl-c, ctrl-v :ad

Here goes:

Dagens låt: Tingsek - World Of Its Own
Dagens humör: lycka och kär
Dagens smak: kaffe och läppar, förhoppningsvis isglass och läsk
Dagens lukt: grusig asfalt
Dagens tips: bjud någon på en fika, gärna en främling
Dagens vilja: att bli bjuden på en fika av någon, gärna en främling
Dagens tanke: borde det inte alla må lite bättre idag?

Nu så

Nu tänkte jag för en gångs skulle skriva lite här när jag är på bra humör
får se hur det går
speedskriva en dikt kanske?

naturligtvis
om naturen är vis
och det är en självklarhet
vilket ordet antyder
varför är då inte människan
som en del av naturen
vis?

Vad var det där nu då? Skitsamma.
Kaffe och the knife är inte en helt dålig start på dagen känner jag
planerar en promenad med min bror Johan idag
prata lite, kanske lösa en och annan livsfråga
och så vidare

nu var jag nära att spotta ut kaffet på datorn
inte för att jag såg något skrämmande
eller för att någon kittlade mig
utan för att tanken slog mig, och det var nära att bli en spontan tvångshandling
läskigt, och mycket roande nu när jag inte gjorde det

Vad bjuder helgen på? Någon som har lust att styra något?
Här i stan (Lidköping) tycks alkohol vara det enda man kan syssla med
vilket gör min nykterhet lite till ett gissel
Alla super verkligen, och alla super mycket
det känns rätt tragiskt och tråkigt
som att dessa människor inte ser något annat att göra
någon annan utväg liksom
Det finns ju rätt mycket ensamt folk
och alkoholen är väl deras frigörare
synd när det enda som behövs var att komma fram till mig och säga hej

idag ska jag nog bjuda någon på kaffe, om jag vågar

Påverkan

det är lustigt hur mycket allt påverkar allt

jag kör på trafikskolan, det går inte bra
blir på
dåligt
humör
går till komvux för att ta en kaffe och kanske bli gladare
möter folk och försöker göra det jag alltid gör, nämligen se dem i ögonen och le
men det är svårt, när mina ögon inte ler
så jag ser nästan hur de blir lite på
dåligt
humör
det gör mig ytterligare lite ledsnare då jag egentligen bara vill göra folk och naturen bra och glad
inte sprida denna negativa energi
dricker kaffe och läser en bok, men känner mig inte alls särskilt harmonisk
återigen dags för trafikskola, "lilla uppkörningen", får massa anmärkningar, som vid tillfället känns alldeles för tungt för att jag ska klara uppkörningen nästa vecka
går därifrån, försöker få tag i Carro och se om jag ska hem eller stanna på stan
ringer 8 gånger på mobilen och 7 hem
inget svar
jag går hem, möter fler människor och ger mitt falska leende
kommer hem till ett tomt och ostädat hem, och jag vet att jag borde gjort något åt det
sätter mig här och lyssnar på Two Gallants - Waves of Grain som får mig att nästan gråta även när jag är på det bästa av humör
tilläggas ska att det småregnat hela tiden

jag är väldigt sällan riktigt nere, det varar oftast någon minut, högst en timme
nu har det dock varit hela dagen

skitdag
ge mig en kram och en kopp te, säg att allt är bra och att jag är en fin människa

Dagen som en brustablett

Ja
nu ska vi se
vad har denna dag haft att erbjuda?
Jo:

ett för stort religionsprov som inte alls var roligt
nej, inte roligt
lite fotograferande
upptäckte hur lite film jag har till kameran kvar, och hur otroligt lite pengar jag har att köpa mörkrumsutrustning så jag ens kan framkalla resultatet av mitt fotograferande
tröstade mig med en fototidning
som vidare förde mig längre ifrån mörkrummet
socialt umgänge med två töser och en pojk
för mycket kaffe och dyr men god macka (ost)
för många klädbutiker, med för lite killkläder
en stor variation av sura blickar och söta leenden
god mat och halvstädat hem

Så vad bjuder återstoden av dagen på?
Jo, nämligen:

just nu, M.I.A. och Civilization IV
eufori över att ovanstående kombo är oslagbar och för fin för att återberättas med ord
umgänge med fyra töser och två pojkar (plus jag), följt av bowling med de samma
möjligen något mer kul, inget bestämt än

Slut på listandet
Vårkänslor idag, solen sken och folk var lite gladare än vanligt
tycktes det vilket fall
det kan ju varit mitt eget humör som spelade mig ett spratt
jag vill då tro att folk var gladare och log mer än vanligt
det tänker jag tro.
Utöver detta så märker jag blir mer kär när vädret och årstiden blir softare
kär i allt och alla, i största allmänhet
det är något vackert över allt, liksom
något jag bara vill ta del av, och dela med av
mysigt, bjud på en kaffe eller ge mig en kram så är lyckan gjord

Nu: Fortsatt spelande och lyssnande

jag är nog lite mesig och låter alla som läser detta känna att de får en kram och ett leende

Je suis skitslö

Javisst
sitter nu alltså och ska studera är det tänkt
franska i stora lass.
Har jag nämnt att jag egentligen nog tycker att språk är rätt trist att plugga?
Språk som sådant är ju intressant, men ja, jag pallar typ inte att plugga hemma
vilket jag visserligen inte gör med något, tack vare den totala brist på självdisciplin jag har
eller saknar
eller hur man nu säger.

Tycker någon mer än jag att Jaffa inte bara är billigare än Fanta, utan även godare?
Mindre kolsyra och mer smak, vågar jag nog påstå.

Satt och tittade lite på folk idag när jag var på komvux, nere i cafeterian.
Människor har verkligen svårt att möte ens blick. Det är kan nästan ses lite tragiskt där jag sitter och förbrilt försöker få kontakt med folk, bara för att få kontakt, och möts av bortvända blickar och ibland till och med en min som säger något i stil med "vad glor du på?".

Jag har f.ö. funderat på att börja gå till något soft fik, med min dator med mig, och börja skriva lite igen. Det var mycket länge sedan jag skrev något seriöst (jag vägrar ens intala mig själv att denna blogg är annat än oseriös och trist), och tankarna har farit mot noveller, eller möjligtvis dikter igen. Jag vill tro att jag har legat av mig lite på den kreativa sidan, på alla plan, och att det är dags att komma igen nu.
Någon som är sugen på att starta band?

Nej, nu återgår jag till franskan.
Dyker nog in senare och skriver lite till.
Jag var på väg att skriva kram, som att jag pratade med en vän.
Ja ja
varför inte liksom

kram

Sommarnätter

Kom just på tanken av en sommarnatt.
Att ligga på en gräsmatta, med stjärnorna synliga. Man är ensam kvar med någon soft människa, när alla andra gått och cyklat hem, gärna i par eller mindre grupper (ingen är ensam i mina tankar), och man ligger där och pratar om livet och alla dess beståndsdelar. Drömmar, känslor, tankar, funderingar.
Är det inte underbart, borde det inte vara sommarnatt hela tiden?

Men kan det inte vara det då?
Är inte folk vackra?
Jag tänker på det varje dag, när jag är ute och går på stan och ser folk vandra till och från sina sysslor och göromål. Folk är rätt vackra i sin ovisshet.
Folk är också väldigt lite närvarande. Detta gäller nästan jämt, och jag blir ledsen när jag ser det. Det tycks vara mer intressant att gå med blicken mellan olika skyltfönster än att titta på andra människor, som att de är rädda för varandra.

Är vi rädda för varandra? Varför då?
Jag vill så gärna ta kontakt med alla, precis alla. Säga till precis DIG att du är fin och verkar mysig. Eller DIG att du har ett vackert och glatt leende, eller DIG att du kommer ge denna värld otroligt mycket.
Det känns nämligen inte som att speciellt många känner så. Eller säger så till andra.
Stackars alla.

Vad är det egentligen för fel på folk? Varför kan vi inte bara se varandra? Jag vill bli sedd, och jag vill se alla.
Jag försöker att varje dag titta folk i ögonen. Få dem att känna sig lite mindre ensamma, känna att någon uppmärksammar dem. Helst vill jag ge alla en kram, det skulle vara trevligt. Men det vågar jag så klart inte. "Hej" och ett leende kan ni däremot få. Det vågar jag.
Snälla, våga tillbaka.

När jag får såna här dagar, när jag sitter och tänker så här
så hinner jag både bli kär och arg.
Kär i livet, min tös, alla söta och mysiga människor, både killar och tjejer, och i livet

men också arg för att inte alla blir det.
jag hör ofta hur folk pratar, när jag sitter och fikar, eller när jag går runt och bara lyssnar och tar in.
ofta är det mysigt, det är underhållande och trevligt att ta del av andras liv och tankar, känslor och funderingar, vilket man får bara man är lite uppmärksam
men ibland är det bara tråkigt och får en att tappa humöret
Folk kan verkligen vara småsinta och cyniska. Det saknas liksom något, något som får dem att glömma och förlåta. Vill man inte göra det? Vill man inte gå vidare och själv må bra?

Tror folk verkligen att man mår bra av att vara sur på folk, av att hata?
Och det ordet får ni faktiskt sluta säga vind för våg, jag blir ledsen när folk säger så. Man hatar inte, det är alldeles för stort.

Imorgon tänker jag skriva ett nytt inlägg här
det inlägget kommer bli roligare
nu känner jag mig bara lite nedstämd och ensam
Carro får jättegärna komma och ge mig en kram
men jag kan ta en kram av vem som helst just nu

tills imorgon

Mjaha...?

Det här är ju inte alls så kul.
Lyssnar på Two Gallants - Threnody in Minor B, vilket just nu mest får mig att tänka på lite osofta saker. Dessutom hittar jag absolut inget alls att göra med de kort jag har. Hade tänkt pula lite med foton och fixa lite i photoshop, men jag har ingen som helst inspiration.
Skulle ju dessutom fotograferat lite idag var det tänkt.
1. Jag hann typ inte.
2. Inga batterier i den digitala
För att ytterligare göra det hela lite roligare så, i brist på annat, sitter jag lite på helgon. Där lyckas jag börja fråga ut en kille som helt seriöst kallar sig ExemplARISK. Jaha. Han tycker hans vän som spräckte skallen på en person "gjorde helt rätt".
Jag är ensam i lägenheten, inget liv alls, bara jag och mina två pojkar i Two Gallants som säger ledsna saker.

Den här kvällen blev ju inte alls vad jag hade tänkt...

Jag tror att jag tänker lite för mycket på onödiga saker ibland. Jag tänker rätt mycket överlag, och när det väl blir negativa tankar så är det lika mycket.
En promenad skulle nog göra gott.
Det och sällskap.


Förresten så är jag röksugen

Temporärt inlägg, inget att egentligen bry sig om

Som rubriken antyder så är detta mest ett inlägg i brist på annat. Och som förra inlägget antyder så kommer det mer. Bara inte än.

Här.

10 favoriter:
färg: brun, svart eller grön
mat: grädd pesto-pasta
band: Isis
film: Sympathy for Mister Vengeance och Amelie From Montemartre
bok: Erlend Loe - Doppler, James Clavell - Shôgun och Douglas Adams - Hitchhiker's Guide to the Galaxy
sport: Basket
årstid: alla som är varma, soliga och gör att man mår bra, inte dåligt
veckodag: lördagar eller onsdagar
glassmak: vanilj, lätt
tid på dygnet: 08:24

9 för tillfället:
humör: varierat, men mest soft
smak: mint
kläder: tänkt först spara det som stod här innan, vilket var någon form av trosor, men då skulle jag ljuga, vilket känns meningslöst att göra i en blogg. Så jag svarar jeans och t-shirt
bakgrund: Bakgrund? Till vadå?
nagellack: ja visst
tid: 21:05
omgivning: Två lampor, Isis - Over Root And Thorn, Gustav Engström, en tom soffa, fula tapeter osv
irritationsobjekt: inget alls egentligen

8 första:
bästa vän: daddi. Och nej, inte daddy, som i pappa.
screen name: minns typ inte, jag är ju lastgammal, som onkel tom skulle sagt
husdjur: Schäfern ricky
piercing: hål i örat, men eftersom det var med pistol så räknas det inte. Så jag säger en ring i ögonbrynet istället
förälskelse: faktiskt två tvillingtjejer i grannskapet, haha
musik: uj uj, jag minns tack och lov inte
bil: nej
kyss: hm...minns inte, men det var nog mysigt

7 senaste:
cigarett: för kanske...två år sedan? Två och ett halvt? Jag minns inte, som vanligt
mat: pytt i panna
dryck: kaffe
biltur: hem från stan och fiket
kyss: för två-tre timmar sedan
spelad låt: Isis - 1000 Shards
tv-program: nej, det vet jag inte, typ nåt på svt

6 har du någonsin:
dejtat någon av dina bästa vänner: nej
brutit mot lagen: hela tiden
blivit arresterad: ja
badat naken: ja, jo
varit med på TV: nej
kysst någon du inte känner: Ja, det tror jag väl

5 nej tack:
kläder: det mesta jag hade förr
mat: kött, fast jag äter ju det nu
musik: musik där man inte ens försökt göra något man själv tycker om eller skulle lyssna på
dryck: kiss på flaska
personlighetsdrag: idioti

4 saker:
du gjorde igår kväll: spelade Katamari Damacy och läste bok, umgicks med folk och var osocial
du kan höra just nu: Gitarr, bas, trummor och sång. Ok, mitt fingerknappande på tangentbordet också
du inte kan leva utan: Carro, livet, natur, världen
du gör när du har tråkigt: Spelar tv-spel, sitter och är onödig vid datorn, går ut och går, fotograferar

3 personer:
du kan berätta allt för: Carro, mor och mig själv
du tycker om: Johan, Simon och Kerstin
du inte gillar: "b-kändisar" (vilket visserligen är bra många fler än 3), David Letterman, en av kvinnorna nere på Ica


2 val:
kaffe eller te: .....teaffe? Te med bok eller prat, kaffe på fik
vår eller höst: vår

1 önskan: att aldrig sluta vilja bli bättre

Speltillverkare på syra, överflöd av kaffe och Meshuggah

Det är det denna kväll består och bestått av.
Spelet dessa syratrippande karlar och kvinnor skapat heter Katamari Damacy och känns säkert igen av inte allt för många. För fjärde gången klarade jag/vi nu ut detta spel och man blir precis lika lycklig och euforisk varje gång man sätter sig med det spelet.
Ni som inte provat det, gör det.

Kaffet har alltså intagits i en lite för stor mängd idag tycks det, det svider i magen och huvet vill typ inte sluta snurra. Kanske smittats av drogerna spelet mest troligt är pumpade med.

Just nu sitter jag och hade tänkt tanka lite musik. Det var ett tag sedan jag ägnade mig åt det, man kan säga att jag blivit lite av ett slapparsle, som vilken 50-talist som helst skulle sagt.
Det beror nog på att jag haft för mycket att göra för att hinna med denna annars så trivsamma syssla.
Någon som har lite tips?
Beställde f.ö. Neurosis - The Eye Of Every Storm på vinyl idag, det ska bli kul att pryda väggen med.

Benjy Ferree, Black Pony Express och Hafdis Huld, kan det vara något det?

Ingen som förresten har lust att skänka mig lite fotoutrustning? Närmare bestämt, mörkrumsprylar, precis allt som behövs. Tack.
Samma människa för dessutom bjuda mig och Carro på Explosions In The Sky-biljetter.

jag känner att detta blev ett väldigt tråkigt och meningslöst inlägg. Jag fixar nog ett softare lite senare ikväll.
Tack för tålamodet

Installationen slutförs

Installationen är
färdig om ungefär:
7 minuter

Det var för cirkus 40 minuter sedan.
För er som inte är bekant med mig och mina åsikter och tankar så kan jag säga så här:

Bill Gates kan
dö om ungefär:
7 minuter

Tur att det inte är min dator detta drabbar
Inte för att min dator på något sätt gått fri från idioti och dålig programmering
tvärtom, den har fått genomlida Microsofts inkompetens och illvilja ett flertal gånger
nu har jag dock tur att det råkar vara en annans dator
det som gör det hela lite trist är att det trots allt är jag som ska försöka ta mig runt denna skit
tacksam för kaffe

Jag vill ut och fotografera
gärna idag, det vore fantastiskt mysigt
en kamera, lite sällskap och en lång vandring skulle sitta på sin plats
det får gärna avslutas med lite te och en soft pratstund
alternativt kaffe och en bok

Är det förresten någon som har lust att sponsra en resa till Tierp, Gävle och låta mig uppleva bra musik, trevligt umgänge, alkoholiserade människor och kul berättelser?
Svara till "fattig p24"
Förresten så har jag ett nytt smeknamn. Då Johan numer vill kalla sig "Biffen", och vi kom fram till att Anemones trummis, då han var på besök här nu i helgen, naturligtvis var "Boxarn"...så är det ju inte mer än rätt och riktigt att jag, som den man jag är, ska gå under namnet "Bössan".
Tänk ett gevär, eller en man med ett sådant. Eller möjligtvis en bandy-/hockeyspelare som skjuter riktigt hårt.
Eller kanske rent av en karl med ordentligt med kraft i de nedre delarna av hans manliga kropp. Det är jag, Peder "Bössan" Andersson.
Så nästa gång ni tilltalar mig så svarar jag endast till "Bössan". Allt annat är en skyfm och ett hån mot min manlighet och auktoritet.

Tack för min tid.

dagens klädsel: cheap mondays (jo, det fick bli såna till slut. jag har inte råd med bättre), en Musik Direkt t-shirt
dagens smink: Det vanliga; Rouge, kajal, foundation och glidmedel
dagens frisyr: Klippt, snyggt och inte fullt så ostyrt som det varit (Kerstin är en bra frisör)
dagens händelse: Beställde en ny dator, en laptop.
dagens låt: The Knife - Like A Pen
dagens vill ha: Min dator, lite fler skivor och en riktigt trevlig fika med mysigt folk
dagens vill va: Softare, och möjligtvis mindre dålig på att höra av mig. Förlåt för det
dagens sjuka: Fågelsjukan
dagens saknad: Vännerna i norr och sommar
dagens uppoffring: Formatering och nyinstallation av en gammal, rätt vresig dator.
dagens humör: Mycket uppåt, glad och på soft humör. Carro är glad, vilket gör mig glad. Anna-Klara var inte glad, vilket gör mig inte så glad. Johan sov, han är ingen biff
dagens godis: God smörgås
dagens favorit: Det nya fik/mys-stället vi fixat i lägenheten. Bild kommer på flickr.com

Men ja

Är vattenpipa det nya studsmatta? Vart tog den vägen, var inte den väldigt "poppis" i somras?
Och snälla någon, berätta för mig vad vattenpipa har som inte så otroligt mycket andra saker också har, som inte involverar inhalera rök?

Jag tror inte jag fattar.
Det kan vara min ålder, visserligen, men jag tror också att det kan vara din ålder.
Eller någon annans.
För något är det ju uppenbarligen som gör detta fenomen till just ett fenomen.
Vattenpipa.
Ja, där ser man.
Kan inte alla som spelar WoW också börja röka vattenpipa, vore inte det lite spexigt? Och medan de gör det så tar de bilder och lägger upp i sin bilddagbok.
Det tycker jag låter strålande, och något jag vill bejaka.

Jag har för övrigt fått tanken på att börja röka hasch på min hjärna.
Ja alltså, jag vill inte röka hasch på min hjärna, det gör jag hellre på ett trevlig ställe som i en lägenhet, i en skog eller kanske i en pool. Men inte på min hjärna. Jag vill klargöra det.
Det kommer naturligtvis inte hända, men det sitter där, och gnager. Tanken alltså, inte haschet på hjärnan.
Jag vill liksom köpa lite hasch, fixa till och dra in. Sedan kanske måla. Eller bara vara pundig för mig själv.
Eller i sällskap, vilket som.
Hasch liksom. Ja, vilket påhitt.

Denna helg har varit något av en ovanlig helg. En sak har åtminstone varit det, och det är besöket från Tierp vi fick, i form av Gustav, även känd som Boxarn. Nej, det kallas han ju så klart inte, men det känns rätt. Boxar folk i nyllet, liksom. Ja

Det var mycket trevligt, vi fyllde tiden med fik, biljard och sedan lite alkohol på ett mysigt ställe.
Jag drack inte, eller jo, jag drack kaffe, men Carro och Gustav drack bland annat öl, vitt vin, rött vin och Boxarn (ni fattar) lyckades få för sig att Dry Martini skulle vara lite exotisk eller något dylikt.
Det var det inte. Det var äckligt.
Skit ner dig, James Bond.
För att dra ett gammalt dåligt skämt som vägrar släppa om jag inte skriver ner det: Shaken, not störd.
Jag och Gustav lyckades dessutom, av någon anledning, få tre killar att titta på oss med hotfull blick lite då och då. Hade det nu varit så att vi sagt saker som "du ser ut som en torr slida" eller något så kanske jag kan förstå att man blir sur. Man kan ju inte vara en torr slida, man är ju människa, och kanske HAR en torr slida, men man är då ingen.
Men det sade vi inte. Vi sade inget som skulle kunnat retat upp dem, än mindre gjorde vi något.
Märkligt.

Nu sitter Johan och spelar Oblivion på min Xbox 360 och jag nördar lite här med musiklyssnande och fotofixande.
Gay.

Någon kunnig på datorer som har lust att hjälpa mig med valet av bärbar?

Herre Gud, det är fullt av stjärnor

För att citera, och översätta, Aerial-låten My God, It's Full of Stars.
Tagen från skivan The Sentinel.
Som råkar vara ett mästerverk.
Verkligen, den skivan är i en klass för sig.
Aerial.
Ett litet band från Sandviken och Gävle, som lyckas få mig att nästan gråta där jag går i snöoväder och insuper de ljud och oljud de skapat.
Detta är ingen recension, bara ett tips. Köp Aerial - the Sentinel och upplev något nytt

Nu över till vardagen
som inte är så spännande, visserligen
men den har väl sina sidor får man hoppas

Jag somnade nästan i stolen jag satt på medan jag spelade tv-spel
det händer aldrig, verkligen, jag blir inte trött så där
varför blev jag det nu?
Lite kaffe kanske skulle vara på sin plats

http://www.myspace.com/400calories
Det är också ett tips från mig till dig
låten "feat YS I don't miss you" är den man ska höra, den är sweet

Idag
Ja
Vad bjuder dagen på?
Hade först tänkt gå ut och fota lite trevliga saker, men jag upptäckte att jag inte hade några batterier till min kamera, så det blir inget idag.
Istället får det kanske bli lite godis och någon film
en svår jävla film skulle sitta i bäckenet nu, något i stil med...ja, vadå?
eller en jobbigt lättsam
kanske Anchorman, som Kerstin tjatat om så
eller möjligtvis någon amerikansk high school-film?

Någon som vill köpa en bra och rymlig mp3-spelare?
Jag måste bli av med den då jag behöver pengarna, så jag säljer den skamligt billigt.
Hojta

Hahahahaha

det är typ inte alls gott med yoghurt egentligen
För övrigt så är nypon-te godast utan något i

Nu har jag lyckats slösa ett helt inlägg på att inte egentligen skriva något alls.
Bra jobbat Peder, tack för det.

Brustna hjärtan och ledsna själar

Rubriken är vilseledande, jag säger det direkt. Erkänner rentav.
Den har inget alls med innehållet jag tänkt fylla detta inlägg med, den är enbart en rubrik avsedd att väcka uppmärksamhet. På vadå, kan frågas. Ja, på mig och mitt inlägg, så klart. Det blir inte mer spännande än så.

Jag har precis kommit hem från Stockholm efter en två och en halv dags vistelse. Känner mig väldigt trött och hungrig, men glad och liksom med lite nyladdade batterier. Det känns bra, att få nya krafter på något sätt, hämta lite energi att orka vara peppad och glad hela tiden. Det behövs ibland.

Vistelsen inleddes av att Lisa mötte upp mig med en enorm kram (enorm i förhållande till hennes ringa storlek, och enorm i kärlek), det började alltså väldigt trevligt. Vi gick och fikade lite på Lava, som var fyllt av ungdomar (i den yngre versionen) och semi-otrevlig personal. Därefter gick vi runt lite på stan för att sedan avrunda med en måltid på en grekisk restaurang.
Där gav de Lisa blodigt kött när hon ville ha mycket genomstekt. En i personalen gjorde dessutom en mycket otrevlig sak. Det kändes bara fel och äckligt, och jag blev lite överrumplad, vilket gjorde att jag inte sa något. Dåligt.
Det hon gör är alltså: Lyckas tappa ur ett stort gäng sugrör på det skitiga golvet. Det kan hända alla. Hon tar sedan och stoppar tillbaka dessa i behållaren som att inget har hänt, trots att de alltså legat på skitigt golv. Mycket otrevligt.

Kerstin och David möter upp och vi går till Hermitage, en soft restaurang med vegansk mat bland annat.

Nu märker jag att det blir en uppradning av saker jag gjort. Jag orkar inte med sånt, det blir bara tråkigt att skriva, och helt ointressant att läsa.
Här är istället en sammanfattning av dagarna tre:

Mycket stressigt folk
Tunnelbana fylld av ensamma människor
God mat
Mysiga te-kvällar hos Kerstin, men mysigt prat
Maria visar sig vara lite av en pärla hon med
Får mat lagad åt mig, blir serverad kaffe på morgonen OCH jag blir friserad av Kerstin
Marcus har keps och pratar om hur full han var på nyår, vilket känns mycket främmande. Och kul
Blood Brothers är bra, men saknar sin synth vilket eliminerar några av de bästa låtarna.
Jag blir trampad på, knuffad och svettig. Hade nästan glömt hur bra det är att "rocka hårt" som Markoolio hade sagt.
Skitdåligt förband med ful gitarrist
Kille som diggar förbandet, ser ut som Napoleon Dynamite fast utan allt som gör densamma rolig och soft.
Underbar bokhandel
Dyra kläder
Många roliga konversationer folk emellan, värda att lyssna till
Brushan
Hässelby är mysigt, till allas förvåning
Anna och Per/Pär (jag ska lära mig hans stavning, en dag) är mysiga och lite för softa
Jussi är skitfull
Vi överväger att avrunda spelningsdagen med att dra till Marcus far och dricka Whiskey
Mysig hemresa, utan musik, med bra bok och hemlängtan
Möts av söt och kall flickvän, och härlig Johan som är bra

Det var alltigenom en underbar tripp jag gjorde. Jag blir mer och mer sugen att flytta uppåt igen, när man träffar dessa underbara människor och har det mysigt.
Dessutom kan nämnas att jag blivit öppen för idén att bo ihop med två killar. Kravet är då detta: Vi ska ha det mysigt, kunna kramas, dricka te tillsammans, se softa filmer, äta och städa tillsammans samtidigt och lite annat mysigt jag inte kommit på än. Kerstin och Maria är inspirationskällor.

Nu ska jag återgå till mitt bildanalyserande.

Nästa inlägg är inte trött och trist, utan roligt och bäst. Kika då.


dagens klädsel: byxor och en snygg t-shirt
dagens smink: nyfriserad, om det räknas?
dagens frisyr: Se ovan
dagens händelse: kom hem igen
dagens låt: Isis - Celestial (the Tower)
dagens vill ha: en bärbar dator och mer tid
dagens vill va: bättre
dagens sjuka: halsen
dagens saknad: mer soft folk
dagens uppoffring: lyssnade inte på musik under hela tågresan. Vilket inte var en uppoffring, utan bara soft
dagens humör: jättebra
dagens godis: Inget alls, faktiskt. Eller jo, blåbärspaj
dagens favorit: Brushaaan!

Lite mer snor och något mindre Fifa 07

Ja, sjukdomen verkar ju ha fått för sig att jag är det optimala målet för attack.
Man kan tycka att inomhusvistande, te med honung, vitaminer och diverse andra metoder skulle på något sätt hjälpa. Man skulle tycka fel.

Imorgon bär det av.
Stockholm i all sin prakt får celebert besök, i form av en svag och sjuk jag. Trist, jag hade velat åtminstone känna mig lite snygg när jag åker, men det är svårt med en toarulle i väskan och rödblåsta näsborrar.
Hur som haver
Här är en liten lista på saker som ska hinnas med under min vistelse:

Träffa Lisa
Träffa Kerstin
Fika
Träffa Gustav och Malin
Laga mat med ovan nämnda människor
Äta ovannämnda mat
Tycka om ovannämnda ätna mat
Åka tunnelbana långt
Inte bli rånad, misshandlad och/eller våldtagen på ovan nämnda tunnelbana
Sova hos Kerstin
Bli frisk
Vakna och fixa frukost åt min värd innan hon beger sig till skolan sin
Lyckas hitta min väg från henne till tunnelbanan (som tidigare nämnts)
Vidare från dig, på rätt tåg, till stan
Gå på stan
Handla byxor
Träffa Anna
Fortfarande inte dött av sjukdom
Gå på stan
Fika lite
Träffa en hel uppsjö människor som, även om jag inte orkar räkna upp dem här, ska bli mycket kul att träffa (en av dem heter Megaman. På riktigt.)
Se Blood Brothers
Gråta, skratta och bli arg på samma gång, av ovan nämnda musik
Älska livet lite mer
Åka till Kerstin och sova
Vakna, laga frukost åt min värd och sedan åka till stan igen (med samma procedur som förr, involverande tidigare nämnda tunnelbana)
Kanske fika
Åka hem
Ta hand om min, mest troligt fortfarande, sjuka flickvän

Så får det bli

En sak har jag tänkt på. Kom på det när jag och Carro satt och pratade igår, så kom jag på en dokumentär jag sett. Bland annat rosor heter den och handlar om...ja, speciella människor. De är egentligen inte så märkvärdiga, och det är liksom det som blir hela grejen, att de kan vara precis vem som helst man ser på stan.
En gubbe åker till Tyskland och köper bland annat rosor (därav namnet får man anta), men också en hel del annat. Skit, rent ut sagt. Han köper skitsaker. Låtsasdjur av glasfiber, sågklingor osv. Det säljer han sedan till diverse lanthandlare i Sverige.
En dam står och planterar sina växter på sin balkong, medan hon pratar om det mesta ointressanta saker.

Jag blir kär. Det är vanligt folk, i deras egna miljö, med fritt spelrum att säga och göra det de alltid gör, utan inverkan från någon annan. Det får mig att älska människan igen. Jag blir lyrisk vid tanken på att just sådana människor ser man varje dag, eller har vilket fall en chans att göra. Det gäller bara att lyfta blicken och se varandra. Stanna gärna någonstans på er vandring från affär till affär och se de människor som finns runt omkring er.

Jag blir nog lite tårögd när jag tänker på det här. Jag älskar att möta folks blick, se dem i ögonen och visa att jag har sett er. Många går igenom livet och känner sig osedda och ensamma, mitt i ett folkhav. Det är tragiskt, hur kan det vara så när vi är så många?
Svaret är ju just att ingen tittar på någon annan. Möter man folk på en gångväg så vänder de oftast bort blicken. Är inte det jättetråkigt? Vill man hellre titta på inget alls än se någon i ögonen? Och ett leende, är det svårt att åstadkomma? Jag älskar att le åt folk, för jag är glad. Och de blir glada, och ler kanske åt någon annan.

Tänker ingen annan så här? Ser ni inte folk? Vill ni inte ens se folk?
Nästa gång ni möter någon, snälla, snälla...titta på dem. Och le.

Och tänk också på att de kanske köper glasfibervildsvin i Belgien och säljer i Sverige, det kan bli lite kul.